Hipp hipp hurra för vår lagbok som fyller 25 år!

Hjärnorna och stjärnorna bakom Svensk Lag heter Kenneth Nordback och Per Henrik Lindblom. De har varit redaktörer för lagboken under alla 25 år. Per Henrik är professor emeritus i processrätt vid Uppsala universitet och Kenneth har disputerat i processrätt samt arbetat som lärare vid Juridicum i Uppsala. Idag arbetar Kenneth på Läkemedelsverket. I en intervju med Iustus berättar Kenneth mer om hur det gick till när den gröna lagboken ”föddes”.

Den gröna lagbokens historia

I mitten av 90-talet blev Kenneth tillfrågad av Iustus dåvarande VD Jonas Malmberg om han var sugen på att vara med och ta fram en ny lagbok tillsammans med Per Henrik. Till en början var Kenneth en aning skeptisk, men när han förstod att Iustus avsikt inte var att ta fram en konkurrent till Sveriges Rikes Lag, eller för all del till den röda lagboken som börjades ges ut i samma veva, gick han med på att göra ett försök. Iustus lagbok skulle bli något helt nytt, nämligen en mer student- och användarvänlig produkt som enkelt skulle kunna användas i vardagen. Nu, 25 år senare, är både vi och han glada att han lät sig övertalas.

Den första upplagan hette faktiskt ”Lilla lagboken”, men när Kenneth och Per Henrik insåg att lagsamlingen trots allt skulle behöva bli rätt omfattande tänkte de om och redan inför andra upplagan bytte de till namnet Svensk Lag. Internt har Kenneth och Per Henrik fortsatt kalla den för ”Lilla lagboken”. ”Vi har lite skämtsamt behandlat boken som vår egen baby under alla dessa år”, berättar Kenneth.

Vad särskiljer den gröna lagboken?

I förordet till den första upplagan skriver Kenneth och Per Henrik att ”Den lilla lagboken ska vara en lagbok att ha framme på skrivbordet eller bredvid ordbehandlaren, en mobil lagbok som lätt följer med till undervisningen, sammanträdet eller förhandlingen”. Nåväl, allt är ju relativt, eftersom det trots allt är en lagbok det handlar om. Resultatet blev hur som helst en lagbok som är lättare och billigare än de andra på marknaden, och som innehåller det som behövs för att klara studierna på juristprogrammet – men inte allt det där andra. Dessutom har den en logisk uppbyggnad, där varje kapitel är indelat utifrån rättsområde och där den tyngsta lagen eller balken är placerad först, för att sedan efterföljas av de underordnade lagarna i kronologisk ordning.

Idag har ”Lilla lagboken” vuxit till 2610 sidor och är inte enbart en studentlagbok. Den innehåller så gott som allt en praktiskt verksam jurist, som inte sysslar med skatterätt, kan tänkas behöva.

Ett resultat av hårt slit

Till en början behövde redaktörerna jobba hårt. Först och främst skulle de hitta ett bra upplägg för lagboken, och sedan skulle de bestämma vad den skulle innehålla. Det viktigaste var att det skulle vara enkelt att både läsa och hitta lagar. Det resulterade i ett upplägg med enkel systematik, luftig layout och ett gediget sakregister. Innehållsmässigt skräddarsyddes lagboken för juristprogrammet i Uppsala, och Kenneth spenderade många timmar ihop med de andra kursansvariga på Juridiska institutionen för att bestämma vad som skulle vara med och inte.

”Vi bestämde oss tidigt för att strunta i skattelagstiftningen, eftersom den både är väldigt omfattande och ändras så snabbt, så där ’slapp’ vi många sidor”, berättar Kenneth. ”Då är det bättre att studenterna köper en skatterättslig lagtextsamling den terminen de läser just skatterätt”. Trots att lagboken skräddarsyddes för Uppsala fick de kursansvariga på de andra juristutbildningarna också chansen att tycka till om innehållet. Det har lett till att den idag fungerar utmärkt för alla som studerar juridik. Möjligheten att engagera sig i innehållet finns givetvis fortfarande, så om någon lärare skulle ha synpunkter eller behov av att vi tar in någon ytterligare lag tar såväl Kenneth som förlaget tacksamt emot sådana förslag.

Den gröna lagboken innehåller alltid hela årets lagändringar

En sak som gör den gröna lagboken unik är att den alltid innehåller hela årets lagändringar, vilket innebär att det inte behövs några tilläggshäften. Boken går nämligen till tryck först i början av januari när årets alla ändringar har kommit. Historiskt sett har det alltid varit mycket att göra i december och några dagar in i januari. Fram till för bara några år sedan brukade Iustus anställa studenter som arbetade med bland annat korrekturläsning av lagboken. ”Det brukade vara folk på Iustus dygnet runt precis innan lagboken skulle gå till tryck”, berättar Kenneth. Han har spenderat många nyår med pizza på Iustus och kan nostalgiskt se tillbaka på hur det brukade vara.

Numera sköts det redaktionella arbetet av Iustus samarbetspartner eddy.se och det löpande arbetet har blivit mer strukturerat, vilket har lett till att det nya året brukar kunna firas in på ett mer sedvanligt sätt än på Iustus kontor. Det är fortfarande Kenneth och Per Henrik som har ansvaret för innehållet i Svensk Lag, och de har stor hjälp av Iustus eminenta förlagskoordinator Fredrika Engvall. Tillsammans säkerställer Kenneth och Fredrika att alla lagar är uppdaterade och att innehållet är relevant. Löpande under året går de igenom alla lagändringar och nya lagar för att avgöra vad som behöver uppdateras, samt ser till att dessa faktiskt förs in i den kommande upplagan.

Lagbokens framtid

Hur lagbokens framtid ser ut är oviss, men vi hoppas såklart på att Svensk Lag ska få leva i 25 år till (minst!). Ända sedan starten har frågan om hur länge studenterna kommer vilja använda sig av en fysisk lagbok hängt i luften. Men en faktisk bok ger fördjupad förståelse för rättssystemet i stort, och än så länge ser det ut som att behovet av vår produkt kommer bestå ett bra tag framöver.