Mänskliga fri- och rättigheter i anställningsavtalets marginaler

Europakonventionens betydelse vid tillämpning av svensk civilrätt har varit omdiskuterad sedan konventionen inkorporerades i svensk rätt 1995. I en rättstillämpningssituation måste den betydelsen förstås både utifrån ett folkrättsligt och ett civilrättsligt perspektiv. Det folkrättsliga perspektivet avser Sveriges förpliktelser enligt Europakonventionen, medan det civilrättsliga gäller möjligheten och formen för att uppfylla dessa förpliktelser inom en sedan länge etablerad rättsordning. Genom att beakta båda perspektiven kan konventionens betydelse för enskilda rättssubjekt i svensk civilrätt förstås.

Denna bok innehåller en undersökning av det Europakonventionsrättsliga och det svenska arbetsrättsliga perspektivet så som de kommer till uttryck i främst Europadomstolens och Arbetsdomstolens praxis om privatliv, religions-, samvets- och yttrandefrihet i anställningsförhållanden. Undersökningen kompletteras med tolkningar och generaliseringar i syfte att sammanjämka perspektiven till koherenta rättstillämpningsanvisningar, dock lyfts också några situationer där sådan sammanjämkning inte är möjlig. Till det kommer observationer om de konventionsrättsliga och arbetsrättsliga rättskulturerna, samt de argumentationsstilar som används i dessa.